Som en dans på rosor

Tacksamhetsinläggen har radat upp sig likt ett pärlband nu på det senaste. Och jag måste erkänna att här kommer ännu ett:

Det är fredag, solen strålar från en klarblå himmel, jag fick hoppa in extra idag på jobbets korttidsboende där boende med mindre hjälp bor (jag fick på så vis göra lite mer nytta och tjäna mer pengar). Korttidsboendet är mindre fysiskt tungt arbete med mycket mer "det var tider det"-prat med urgulliga gamla tanter och gubbar runt 90 bast. Helt underbart jobb med andra ord! Mycket leenden och skratt. Jobbade 06.45-14.15 så det var dessutom ett väldigt kort och skönt arbetspass.

En annan skön sak var att jag fick insulindeligering idag! Var tänkt att jag skulle få det igår men av en liten anledning fick jag alltså det idag. Gav två boenden insulin och trots att det är nålar med i bilden kändes det bara lite läskigt. Är glad att jag kan ge de själar med diabetes insulin och öka min kompetens.

Efter jobbet rattade jag kurs mot Frölunda Torg för att köpa present till F som vi ska ha lite 20-årspartay och utgång för ikväll. Träffade på torget två härliga "gamla" vänner, det var verkligen roligt att prata med dem en stund.

Och nu sitter jag här i färgglad bikini megaredo att ändra den solkyssta altanen med en 8-bitas sushimiddag. Mm, mm, mm, livet är bra underbart. Det är inte alltid det är så här bra men det är väl det som är vitsen med livet tror jag, att hitta en skön balans mellan mot- och medvinden. Det hade ju varit ruskigt segt om allt bara gick emot en, samtidigt som det hade varit tråkigt om allt gick ens väg. Nä, jag tror nästan jag hittat livets mening: hitta balansen mellan det goda och det onda, att vara en del i ett större sammanhang och vara en god medborgare och medmänniska, sprida ljus, glädje och kärlek och att älska gränslöst och ha riktigt jävla kul!

TACK LIVET FÖR ATT JAG FÅR VARA MED PÅ DIN RESA.