Ja, här sitter jag då uppe - mitt i natten - och skriver historieuppsats... Tröks, tröks, jobbigt, jobbigt. Men fan vad jag lär mig! Jag kan ju typ nästan titulera mig som docent i litteraturhistoria sen. Nä, tillbaka nu till den finurlige lille Cervantes med sin härliga Don Quijote... Men måste bara först innan jag dyker in i böckerna säga att:
Det är JÄVLIGT SYND när unga människors liv tas, som när en tillsynes tråd som verkar så stark bara skärs av på mitten av en sylvass kniv. Usch, det gör verkligen ont i köttet på en.
Health Ledger: låt dig vila på ett fluffigt rosa moln och upptäcka det du inte fick göra här på jorden.
Om man ska finna något bra i saker som dessa, om man nu törs tänka på det viset, så kan händelser som denna fungera som en väckarklocka och få oss att tänka på:
Att lev här och nu, livet du drömmer om kommer inte komma till dig, utan det är med dina viljor du drömmer om som du kommer dit du vill.
Vi älskar dig, Heath.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Naaw.. Vad fint..
fast han heter ju iofs Heath... ^^
OJ. Pinsamt. Dåligt Sofia. Aja: Heath: vila i frid.
Skicka en kommentar